Hårtransplantationersedan 1992

Varför man blir tunnhårig

 

Du märker kanske att det inte längre är samma känsla när du drar handen genom luggen. Eller har du börjat oroa dig över den ökade mängden hårstrån i borsten och handfatet när du sköter ditt hår. Då tror jag den här informationen kan vara av intresse!

Det mest uppenbara tecknet på att allt inte är som förut är förstås att hårbottnen börjar lysa igenom. Det betyder att hårstråna i detta område antingen är för få eller för klena för att kunna fånga upp allt inkommande ljus. En del sipprar igenom och återkastas mot huden, allt enligt optikens enkla fysiska lagar!

Det är uppenbart att ”samma” hår kan göra jobbet olika effektivt, beroende på frisyrval – långt eller kort, bakåt- eller framåt kammat etc. Att bli tunnhårig är normalt en mer eller mindre utdragen process. Den kan till en början döljas effektivt genom optimal frisyr. När inte det räcker till riktigt finns en del kosmetiska knep, som hårförlängningar eller produkter som färgar hårbottnen. Tar man bort färgskillnad mellan hud och hår lurar man effektivt ögat.

Men varför händer det här? Det är en fråga som främst män kan få anledning att ställa sig, men inte så få kvinnor drabbas också. Frågan är enkel, men som så ofta är svaret betydligt mer komplext.

 

En ”superdator” är enkel jämförelse med en varelse

Kroppens normala funktioner äger rum på olika plan. Mycket är synligt eller uppenbart, som när vi utför en rörelse med precision, tänker ut lösningen på ett problem eller läker ett sår. Men bakom sådana funktioner finns ofattbart komplexa förlopp, som utspelar sig i och mellan celler, och innebär att molekyler kopplas samma eller reagerar med varandra på annat sätt, allt styrt genom varierande aktivitet i specifika arvsanlag (gener).

Grundforskning inom biologi innebär att man försöker beskriva normala funktioner. Varje gång man dyrkar upp ett lås, och skaffar sig tillträde till en ny kammare av kunskap, finner man ett antal nya ”låsta dörrar”. Ett smalt forskningsfält blir med tiden alltid bredare.

 

Gener har en nyckelroll

I varje komplett cell finns en uppsättning gener, som är nödvändiga för att cellen skall kunna utföra sina uppgifter på ett normalt sätt. Levande varelser är uppbyggda av proteiner. Proteinerna i sin tur består av aminosyror, det finns ett 30-tal olika. De kan kombineras i det oändliga, och ge proteiner med de mest skiftande egenskaper. Generna innehåller den exakta ritningen för varje protein i kroppen. Där ligger informationen om vilka aminosyror som skall ingå, och i vilken ordningsföljd de är sammankopplade.

Mutationer innebär punkt-visa skador på en gen, och det resulterar i att proteinet som är kopplat till genen, får en avvikande byggnad. Det finns system i kroppen, som reparerar gener eller på annat sätt ser till att mutationen inte orsakar uppenbara störningar – sjukdom. Men ibland är dessa system otillräckliga, eller mutationen av sådan art att den slår igenom. Då kan du bli tunnhårig!

 

Hormoner tillhör kroppens signalsystem

De flesta kommer nog ihåg ”hormoner” från sin skoltid, och i samhällsdebatten dyker de åter upp bland kroppsbyggare eller elitidrottare. Könshormonerna är det sammanfattande namnet på en stor grupp av hormoner, där testosteron (hos män) och östrogen (hos kvinnor) är grundformer.

Till varje hormon eller grupp av hormoner hör alltid en specifik receptor, precis som ett lås inte är meningsfullt utan en nyckel. För de manliga könshormonerna – även kallade androgena hormoner – tycks det bara finns en receptormolekyl, och den ligger inne i celler. Och till receptorn hör en specifik gen, som bestämmer hur receptormolekylen skal se ut i detalj.

När det finns variationer i byggnaden av ett hormon är syftet att receptormolekylen skall kunna stimuleras på mer än ett sätt, vilket gör det möjligt för kroppen att programmera in fler möjliga svar.

 

Ärftligt manligt håravfall – AGA – dominerar hos män

De allra, allra flesta män som upplever krypande vikar och / eller begynnande ”måne” har en eller flera mutationer i den gen, som bestämmer hur AR, androgen-receptorn, skall vara uppbyggd.

”Byggfelet” tycks inte ha någon betydelse, när AR stimuleras av ”vanligt” testosteron. Men om receptorn kommer i kontakt med varianten DHT – det står för dihydrotestosteron – uppstår en allvarlig störning i hårsäckens funktion. Den innebär att en hårsäck som varit i vilofas inte kommer att återuppbyggas fullt ut när den skall återgå i aktiv fas. En sämre hårsäck producerar ett sämre hårstrå. Och nästa gång samma hårsäck går in i vilofas, kanske ett par år senare, resulterar återgången i en ännu sämre hårsäck. Till slut förtvinar hårsäcken helt, och när detta sker med många hårsäckar på en yta blir den kal. Men dessförinnan har man haft sämre pigmenterat tunnare hår, som växt allt långsammare – en alltför välbekant bild för den som drabbats av ärftligt manligt håravfall.

För att DHT skall uppstå i en cell krävs att cellen har förmåga att bygga om testosteronmolekyler, och för detta krävs ett speciellt ”verktyg”, ett enzym (5-alpha-reductas). Detta enzym finns inte hos hårsäckar som växer över tinningar och bakhuvud, däremot kan hårsäckar på hjässan bilda DHT. Det är bara där AGA visar sig. Och hårsäckar som vi flyttar från ”kransen” kommer inte att drabbas av AGA.

 

Ärftligt kvinnligt håravfall

Även hos kvinnor kan den nyss beskrivna mekanismen göra sig gällande. Testosteron uppfattar vi som ett manligt könshormon, men kvinnor har också testosteron, fast mycket mindre. Män har för övrigt lite östrogen, och båda dessa hormoner behövs för att män och kvinnor skall fungera optimalt.

När kvinnor tappar hår kan det ske i form av krypande vikar, men en mycket vanligare bild är att hårlinjen behålls relativt intakt medan hjässan innanför får allt tunnare hår. Kammar man mittbena blir benan bredare och bredare. I avancerade fall glesnar håret på bredare front än man vanligen ser hos män – kransen över öronen blir smalare.

Vid DHT-orsakat kvinnligt håravfall är håret i kransen normalt, vilket ger förutsättning för hårtransplantation. Ofta, men långt ifrån alltid, kan dessa kvinnor berätta att mor och mormor hade ungefär samma problem.

 

Andra typer av håravfall, där könshormoner är inblandade

Även störningar i hårsäckscellernas hantering av kvinnliga könshormon kan störa hårsäckarnas funktion och skapa tunnhårighet. Dessa tillstånd är närmast omöjliga att reda ut, eftersom störningen inte behöver betyda att nivåerna på dessa hormoner är onormala i blodet. Man får förstå det som att det är hårsäcks cellernas förmåga att göra om östrogen till undergrupper av samma hormon, till exempel östron, som är störd. Sannolik mekanism kan vara underfunktion hos någon eller flera av enzymerna 17-steroid-oxidoreductas, aromatase eller 3-alpha-reductas. Här finns säkert ett flertal undergrupper av störningar, men de är dåligt kända. Även män finns i den här gruppen!

I Sverige finns ingen terapitradition för utredning eller behandling av tunnhårighet hos kvinnor, såvida man inte kan koppla problemet till andra sjukdomstillstånd. PCOS – polycystisk ovarial sjukdom – är ett sådant exempel.

Vid universitetet i Florence är dr Andrea Marliano verksam. Han menar att kvinnor med lokal brist (i hårsäckar) på östron är en inte obetydlig undergrupp, och han behandlar dessa kvinnor med en lokal östronlösning.

Många kvinnor kan berätta att deras hårkvalitet påverkades i samband med graviditet. Under själva graviditeten oftast till det bättre, men ett antal månader efter förlossningen har de börjat tappa hår. Förklaringen är säkert till stor del hormonell – kroppen är hormonellt inställd på tillväxt av vävnader under graviditet – men stress, sömnbrist mm i senare skede kan säkert spela in. När livet åter är i mer ”normala” gängor brukar håret stabilisera sig, men många kvinnor upplever en fortsatt försämring av hårkvalitet. Det är sannolikt att dessa kvinnor egentligen har ”ärftligt kvinnligt håravfall”, och skulle fått problem med håret även om de inte fött barn.

 

Vid struma ser man ibland effekter på håret

Problem med sköldkörteln kan visa sig i försämrad hårkvalitet. Därför ingår ofta blodprover som TSH, s-T3 och s-T4 i utredningen av tunnhårighet, men såvida man inte har andra uppenbara problem, som kan kopplas till över- eller underfunktion av sköldkörteln, brukar dessa blodprover sällan ge något.

 

Håravfall till följd av stress

Under allmänt ogynnsamma förhållanden kan hårsäckar reagera genom att gå in i vilofas i större omfattning än vad vi upplever som ”normalt”.

En aktiv hårsäck på huvudet brukar ha en längd av ungefär 5 mm. I aktiv fas sker en intensiv celldelning i roten. Det resulterar i en längdtillväxt av 12-13 mm i månaden av håret.

Ungefär vart 5:e år går hårsäcken in i vilofas, och drar då ihop sig till 1,5 – 2 mm längd. Så småningom släpper hårstråt, vilket leder till en hårförlust av 100 – 150 hårstrån varje dag.

Efter varierande tid, oftast 2-3 månader, återgår den vilande (telogena) hårsäcken i aktiv fas (anagen). Under normala förhållande råder balans, så att återgången är lika stor som inträdet i vilofas. En konsekvens av dessa växlingar blir att vi hinner byta ut allt hår på huvudet 15 – 20 gånger under en normal livstid. Om en hårsäck producerar 15 cm hår på ett år förstår vi också varför man sällan kan få längre hår än ca 70 cm.

Vi har 100 – 150 000 hår på huvudet. Om vi räknar med att 150 hårsäckar varje dag går in i vila, och vilan varar ca 60 dagar, innebär det att bortåt 10 % av håret ”vilar”. Men vid stress kan den andelen mycket väl mångdubblas, och då märks det.

Vid ärftligt håravfall ser man oftast en gradvis försämring av hårkvaliteten, och den brukar sällan gå att återställa. Vid tunnhårighet till följd av ökad andel vilande hårsäckar (”telogent effluvium”) är de kvarvarande hårsäckarna inte förtvinade. Dessutom kan tillståndet normaliseras, om de utlösande, ogynnsamma faktorerna undanröjs.

 

Stress kan skynda på ärftligt håravfall

Tyvärr är det nog inte sällan så, att svår stress i form av radikalt förändrade levnadsvillkor, kan få ett manligt ärftligt håravfall att skena iväg. På annat sätt kan jag inte tolka de många vittnesmål jag genom åren hört från relativt nyanlända flyktingar.

 

Missbruk av hårda vax

Ibland träffar jag unga män med något som ter sig som typisk AGA, men man får inte fram någon ärftlighet. Då brukar jag fråga om de använt s k Dags Vax under tonåren. I många fall är det så, och dessa män kan berätta hur vaxet var nästan omöjligt att få bort ur håret. När de försökte, följde tussar av hår med. De förstod att detta nog inte var så nyttigt. Varför konsekvensen i typiska fall visar sig med 4-5-6 års fördröjning är oklart, men jag har träffat så pass många patienter i den här gruppen att jag tycker man skall rekommendera vattenlösliga vax, om man vill använda sådana produkter.

Det finns andra hårvårdsprodukter som kan orsaka svåra hårproblem. Alla procedurer där starka kemikalier används medför risker. Låt en kunnig hårsalong färga håret eller utföra rak-permanent, annars kan det sluta illa.

 

Näringsbrist och håravfall

Den lilla hårsäcken utför en imponerande prestation. Celldelningen i roten är mer intensiv än i de flesta andra vävnader. Detta kräver att servicen av cellerna fungerar, vi skulle kunna säga att hårsäckarna har krav på mycket god logistik! Byggmaterial i form av främst proteiner och mineraler måste hela tiden finnas tillgängligt. Men också de vitaminer som har avgörande betydelse för att hårsäckarna skall kunna upprätthålla sin höga ämnesomsättning: B-vitaminer (en hel grupp!), C- och D-vitaminer. Slutligen krävs förstås energi. Om kroppen som helhet går på sparlåga, som vid svält, stängs mindre väsentliga funktioner ner. Hos patienter med ätstörningar slutar håret att växa.

Järnbrist visar sig inte sällan ligga bakom tunnhårighet hos kvinnor. Och det behöver inte vara så uttalad järnbrist att det ger blodbrist. Snåla järndepåer i benmärgen kan räcka för att skapa ett telogent effluvium – fler hårsäckar än normalt går in i vilofas. Förloppet är ofta smygande, och på samma sätt sker normalisering långsamt.

 

Livsstilen har betydelse!

Att leva sunt vill väl alla, men det är inte alltid så lätt. Stressen kan vi inte alltid välja bort, men tobaksrökning behöver vi inte utsätta oss för. Det är vetenskapligt visat att rökning är en självständig riskfaktor för att tappa hår i förtid. Och av vad som sagts om hårsäckarnas höga och berättigade krav på näring följer ju att en god kosthållning också gynnar håret.

 

Autoimmuna sjukdomar

Här är det främst s k fläckvis håravfall – alopecia areata – vi tänker på. En eller flera fullständigt kala och släta rundade fläckar, ofta med 2-3-4 cm i diameter uppträder var som helst i hårbottnen. I 3 fall av 4 läker tillståndet ut spontant inom 8 månader, men tyvärr inte alltid.

Mindre bekant är att det finns en diffus form av samma störning, dvs det egna immunsystemet angriper celler i hårsäckens rot över mycket större ytor och mera ”punktvis”. En van hudläkare känner igen sjukdomen, men ibland får man diagnosen genom att ta ett vävnadsprov (biopsi) från hårbottnen.

 

Andra sjukdomar i hårbottnen

Vanligt mjälleksem skapar knappast bestående tunnhårighet, även om man tillfälligt kan förlora hår om man inte sköter ”utbrotten” på rätt sätt. Samma kan sägas om hårbottenpsoriasis.

En handfull specifika sjukdomar som drabbar själva hårsäcken finns, och de yttrar sig genom att man blir öm och inflammerad, finnar uppträder, och så småningom leder ärrbildning till hårförlust över större eller mindre ytor. Det här är fall för specialisten, och ibland kan det vara bråttom, om man vill kunna förhindra onödiga hårförluster. Vänd dig alltid till läkare, och kräv remiss till hudspecialist, om din hårbotten börjar uppvisa sådana symptom!

Det finns en speciell form, som yttrar sig i att hårlinjen kryper bakåt under ärrbildning – FFA (frontal ärrbildande alopeci). Den drabbar i typiska fall kvinnor i åldersgruppen 50 år eller mer. Här finns numera specifik behandling. Inte sällan är denna form av follikulit (hårsäcksinflammation) kombinerad med förlust av ögonbryn, och det gäller även flera andra av sjukdomarna i den gruppen.

BOKA KONSULTATION

För att boka en kostnadsfri konsultationtid kan du ringa oss på 046-14 32 80 eller 08-32 28 00. Du kan också hitta en tid nedanför och boka in dig själv.