Hårlaserbehandling

För att tillgodogöra sig innehållet behöver man förkunskaper, artikeln är ju i första hand skriven för läkare. Därför har jag valt att skriva ett referat av innehållet, som du som saknar denna bakgrund skall kunna tillgodogöra dig. Det finns några länkar med förklaringar. Dessutom har jag infogat en del andra fakta, som belyser varför produktionen av ATP (se nedan) skulle kunna påverka hårsäckarnas funktion.

Personligen är jag betydligt mer positivt inställd till LLLT idag än när vi skaffade vår egen ”laserhuv” i Lund för snart 4 år sedan. Det beror dels på våra erfarenheter av drygt 60 patienters behandlingar, men även på att det faktiskt finns en allt solidare vetenskaplig grund. ”This is not magic or snake oil”, för att citera originalartikeln.

Biologiska effekter kända sedan tidigt 60-tal
Det röda ljuset i våglängder mellan 630 – 670 nm kan tas upp av levande celler. Inte bara växtceller har fotoreceptorer, utan celler i allmänhet kan ta upp energi från vissa våglängder av ljus. Detta har lett till att så kallade kallasrar (som inte bränner) har använts inom medicinen för en rad ändamål, främst för att påskynda sårläkning och minska inflammation.

 

Celler som utsätts för rött laserljus ökar genast sitt förråd av energi i form av ATP-molekyler. Det kan beskrivas som en riktig energikick. Denna biologiska effekt förutsätter att det röda ljuset kan absorberas (tas upp, fångas upp) av speciella molekyler. Den omedelbara effekten av detta blir att man ser en ökad förbrukning av syrgas, samtidigt med syntesen av ATP. Men även NO (kväveoxid)och Ca²⁺ (Calciumjoner) frisätts. Ett antal olika signalvägar kommer att aktiveras – detta är ett komplicerat område inom cellbiologin. Men professor Hamblin klargjorde i sin intervju att forskningen om foto-biologiska effekter har kommit långt, och är nere på molekylärnivå.

 

Signaleringen leder till slut in i cellens ”fabrik”. En cell har i sin arvsmassa DNA, som egentligen är detaljerade beskrivningar för produktion av ett mycket stort antal proteiner (äggviteämnen). Alltså ett förråd av ritningar! Cellens signalsystem reglerar vilka små segment av arvsmassan (vilka gener), som skall tillåtas ge instruktion för tillverkning av ett visst ämne vid en given tidpunkt. Bara en försvinnande liten del av samtliga gener i en cell är aktiverade samtidigt.

Arndt-Schultz kurva
De långsiktiga effekterna av ljusbehandlingen av biologisk vävnad är att cellerna överlever olika stressmoment bättre, inflammatoriska reaktioner minskar, vävnadsreparationen ökar. Om en cell har som uppgift att tillverka en viss produkt ökar denna produktion.  För hårsäcksceller ligger det nära till hands att översätta detta till ”bättre hår”. Och det är just så mer än 15 års erfarenhet av laserbehandling vid håravfall kan sammanfattas.

Sambandet mellan biologisk effekt av laserbehandling å ena sidan och levererad energimängd per ytenhet å den andra är tvådelat. Upp till en viss nivå blir effekten bättre och bättre för att sedan plana ut . Om man ökar energibelastningen ytterligare kommer den biologiska effekten att avta allt mer. Arndt-Schultz kurva illustrerar detta:

Enligt professor Hamblin är det sannolikt att man måste överdosera sin laserbehandling rejält för att riskera att hamna på fel sida om kurvans optimala del. Det finnas förmodligen betydande individuella skillnader. På senare år har utvecklingen beträffande stationära lasrar gått mot mer kraftfulla maskiner. LaserCap är en fortsättning på den utvecklingen, med sina 224 dioder om vardera 5 mW effekt.

Gynnsamt för sårläkning
Professor Hamblin har ägnat mycket forskning åt att studera effekten av laserbehandling på sårläkning. Han menar att effekterna är särskilt gynnsamma vid komplicerade läkningsförlopp. Men även på tester med unga frivilliga har man demonstrerat snabbare sårläkning vid ytliga sår.

 

Enligt Hamblin kan man förvänta att laserbehandling given under läknings- och uppväxtfasen vid hårtransplantationer skall ha en rad positiva effekter: Snabbare läkning i både tag- och recipientområden (den transplanterade ytan) samt snabbare uppväxt av transplantaten. I främst USA har en del kliniker erbjudit sådan efterbehandling, och erfarenheterna rapporteras vara goda – dock ej vetenskapligt dokumenterade. Med LaserCap kommer man att kunna studera effekterna på ett bättre sätt, eftersom höger eller vänster halva av hjälmen kan inaktiveras.

 

Länkar till minoxidil-effekten
Dr Nilofer P. Farjo med flera visade för några år sedan den sannolika mekanismen för  mioxidil (Rogaine, Recrea etc). Medlet verkar genom  att reglera flödet av joner genom vissa så kallade ATP-beroende kalium-kanaler i cellmembranerna. Nu visar det sig, att LLLT också har effekt på dessa kanaler i mitokondrier, åtminstone i hjärta och hjärna. Det är möjligt att samma mekanism kan ha betydelse för laserljusets effekter på hårsäckarna.

Förordar LaserCap – som han varit med att utveckla
Föga överraskande anser professor Hamblin att LaserCap idag är den mest praktiska och effektiva metoden för hårlaserbehandling. Han har funnits med i expertpanelen bakom LaserCap. Det innebär å andra sidan att man kan vara säker på att konstruktionen tagit hänsyn till den idag kända vetenskapen i ämnet. Att det är användarvänligt att kunna utföra sin behandling i hemmet, helt passivt, är knappast diskutabelt. Dessutom kan man ta med sin LaserCap på resa.

Trichologi i en ny dimension
En av läkarna som utvecklat LaserCap är Michael Rabin Han har samtidigt utvecklat en ny metod att studera effekten över tid genom att mäta crossdimension i två plan samt totala genomskärningsytan med stor noggrannhet på individuella hårstrån. Om man skär av 10-20 hårstrån så nära skalpen som möjligt från ett litet område när behandlingen startas, kan man efter en eller annan månad göra jämförande mätningar från hårstrån från samma hårsäckar. Enligt dr Rabin är noggrannheten i dessa mätningar så stor, att den tillåter vetenskapliga slutsatser.
 New Hair Clinic träffade företrädare för LaserCap i Boston, på ISHRS kongress, och har inlett ett samarbete. Tills vidare får vi inte påstå, att behandlingen är medicinsk, den faller inom segmentet ”kosmetik och skönhetsvård”. Det är troligt att LaserCap inom 12-18 månader har ett FDA-godkännande som medicinsk behandling vid tunnhårighet hos både män och kvinnor. Sådant godkännande finns idag för två andra utrustningar, som funnits längre på marknaden.

 

Ny syn på hårsäckar
Ett av många intressanta föredrag vid ISHRS-kongressen i Boston i höstas gav en delvis ny syn på hårsäckarnas pendling mellan aktiv (tillväxt-) och vilofas. Vi har återgivit innebörden av det föredraget (klicka här för intern länkning). Matematisk kaosteori är inte min starka sida, men jag tycker mig ändå ha uppfattat att man bör se på hårsäckarnas tillstånd som att de befinner sig på olika energinivåer. Och då blir det plötsligt mer begripligt varför de ”energi-kickar”, som rött laserljus i våglängdsområdet kring 650 nm ger, kan tänkas påverka hårsäckarnas benägenhet att stanna i tillväxtfas.

ATP-tillskott ökar uppväxtprocent
Det är frestande att jämföra ATP med ett slags ”batterimolekyler”, men då bör man infoga att det rör sig om väldigt kortlivade ”batterier”. ATP är färskvara inne i cellen. Molekylen kan dock lagras i liposomer, som kan tillföras exempelvis det medium man förvarar sina hårsäckar i, när de väntar på att transplanteras. Ett föredrag i Boston på ISHRS-kongressen beskrev detta. Med liposomalt ATP fick man 60% av hårsäckar att växa efter 5 dygns förvaring. Utan detta extra ATP var uppväxten efter så lång tid obefintlig. Vi har refererat den artikeln på annan plats, klicka här om du vill länkas till sidan.

För vem kan LaserCap vara ett alternativ?

Vi kommer i första hand att erbjuda LaserCap till män och kvinnor, som vill förbättra sin hårkvalitet. Genom beprövad erfarenhet vet vi att främst yngre män i tidiga stadier av ärftligt manligt håravfall, liksom många kvinnor i olika åldersgrupper med tunnhårighet av olika orsaker, svarar bra på behandlingen. Dessa är även i fortsättningen den främsta målgruppen.

Men det finns också en annan stor grupp, som vi tror skulle ha stor nytta av en LaserCap, och det är alla dem, som genomgår hårtransplantationer. Som tidigare nämnts har LLLT en gynnsam effekt vid sårläkning.

Man skulle kunna tänka sig att även personer med mycket måttliga eller inga tunnhårighetsproblem kunde ha en viss nytta av laserbehandling. Då talar vi om ett rent kosmetiskt bruk. Här finns dock en klar begränsning: Har man ”för bra” hår, kommer en stor del av laserljuset att tas upp av pigment i hårsstrån  på sin väg ner mot hårbottnen. Och då kan man inte förvänta sig en lika tydlig kvalitetshöjande effekt som om man är tunnhårig. Den här begränsningen gäller förstås även vid behandling i laserhuvar.//Mats Ingers mars 2011